Det är lustfyllt att få en roll att gestalta och arbeta ihop med andra människor i en grupp och få se ett färdigt resultat i form av en pjäs som man spelar upp inför en betalande publik. Det sätter också press på alla att göra sitt yttersta för att ge publiken en bra föreställning, värd att betala för.
Det starkaste med amatörteater är att man får hantera livsfrågor samtidigt som man försöker lösa praktiska problem. Man riskerar en hel del – det är dramatiskt – men man gör erfarenheter, som man inte vill vara utan. Syftet är att skapa något av det finaste som kulturen kan ge oss: ett forum där vi
kan vända och vrida på frågan om hur det är att vara människa.